Bara ytterligare en Blågg…

Inlägg taggade ‘saknad’

Ett halvår har gått..


Idag har ett halvår passerat…
6 hemska månader har gått sen min mamma somnade in!

När jag tänker på tiden som gått, ser jag bara tårar, ångest, oro och en massiv overklighetskänsla… Ett tryck över bröstet, mängders med magkatarr och intensiva huvudvärksattacker!

Tiden läker alla sår sägs det..
Bullshit säger jag!
Efter ett halvår drömmer jag fortfarande lika mycket mardrömmar, vaknar fortfarande sju ggr i kvarten om natten… Gråter på morgonen när jag vaknar… Tänker på henne mest hela dagarna… Däckar vid minsta motgång, samt räds att vara ensam mer än något annat!
Jag kan inte gå till hennes grav utan totala gråtattacker resten av dagen till följd!

När jag tillåter mig själv att grunna över de sista fruktansvärda dagarna, och minns skräckscenerna från sjukhuset, så får jag en gruvlig panikångest och kan knappt andas!
Det finns så mycket jag önskar jag gjort annorlunda… Så mycket jag önskar jag kämpat hårdare för… Så många tillfällen jag skulle vilja få tillbaka, bara för att få några ögonblick till… Få hålla hennes hand, höra hennes röst…

Våra sista år var en nedbrytande, förtärande mardröm! Det gjorde så ont, att man inte ens DÅ… Mitt i det hela… Förstog HUR ont det gjorde… Inte förräns nu kan jag se vidden av hur hennes gräsliga, JÄVLA sjukdom sargat oss alla, som hjälplösa stog bredvid o bevittnade hur en högt älskad anhörig bröts ned bit för bit!
Det är en erfarenhet jag inte önskar min bittraste fiende!

Att sen vara med henne in i de sista, bräckliga ögonblicken…hålla hennes hand så hårt i sin… Vilja hålla kvar, känna vanmakten över det oundvikliga, det slutgiltiga… Det e ta mig fan en skräck, en plåga och en smärta som aldrig kan beskrivas!

Jag blir aldrig mer den jag var, och jag saknar min mamma med en mer brinnande intensitet NU, efter ett halvår, än jag nånsin gjort!!

Jag vet att 6 månader inte är någon tid… Men jag vet åxå, att som vanligt blir jag aldrig mer… Varken vill eller kan!
Det där kommer klockans traskande aldrig att rå på!

//B

20130327-222647.jpg

Annonser

Fan, vad jag längtar….


Idag har jag längtat efter min mamma…eller Idag? det gör jag varje dag….men en dag som började bra, fortsatte med litervis tårar och funderingar om ”vad fan var det som hände”….

Vill så gärna få en endaste liten stund till med henne…bara en nanosekund…känna hennes närvaro…

Nåt som kunde reta gallan av mig, var hennes evinnerliga kontrollbehov av att veta vart jag var, när jag skulle komma hem…HUR jag skulle komma hem…osv…

Nu e det lugnt på den fronten, å det e satans tomt!:(

När det svider i själen, så finns hon inte där längre…med sin tröst, sina förmaningar….sitt gorm eller bara sin förståelse…

Idag tänkte jag gå till kyrkogården….men jag sket i´t….pallar inte se hennes namn där…det e så skevt å fel…så surrealistiskt och äckligt!

Nån tyckte jag skulle gå till ett Medium….nån annan föreslår psykolog….sen finns de där kaxiga som tycker man ska ”rycka upp” sig…

Jo tjena….Vänta tills NI förlorar en av de viktigaste i era liv, tycker jag då….det FINNS inga genvägar eller enkla lösningar på det här mående…det sitter DJUPT…å när man minst anar det, så flimrar scener upp i skallen man INTE kan hindra….sen e man kokt!

En liten bild krossade den här dagen….en bild när hon står på en strand i Skagen med Linnea på sin arm…det e cirka 20 år sedan å hon var fin som en alv…bägge två var i symbios med varandra…än idag e Linnea den som liknar min mor mest…på ALLA vis…det mjuka, det känsliga och det gammaldags vackra…..som hämtade ur en Madicken-story…

Imorgon SKA jag gå till kyrkogården….behöver så väl hennes råd just nu…vare sig det e ris eller ros, behöver jag henne…behöver få höra det där ”Skärp dig” samtidigt som hon ger mig en kram…e så jäääävla ensam utan henne:( Mer än nånsin!

Får väl blunda när jag står där…förresten…hon e inte där…å det vet jag ju….för hon e där jag e…heeela tiden…å pratar med henne gör jag…vill bara hon ska synas…å kännas..

Fan vad livet faktiskt suger! Redigt jäkla sjukt e vad det e!

En ljusglimt dock….å den e inte så ”bara”….

Ska ÄNTLIGEN packa packsäcken o bege mig till goaste vännen B i Hufvudstaden….helhelg med allt vad det innebär…helt kanoners!:)

Nu ere slut på tårarna för idag…

ajöken o gonatt!

//B

Efter en riktigt sjuhelsikes..


…mysig helg… Så ere Måndag kväll, å den e seg, tom, trist, ödslig o skitjobbig!!

På Lördag dök han upp efter sen natts depptjöt … Raggade fatt i en bil o körde helt sonika hit!
Fatta den känsla.. Jag vart lessen o deppig o då kommer han!

Vi har haft en kalasmysig helg!! Mestadels har vi spankulerat runt i pyjamasbrallor o raggsockor… Vi har pratat i det oändliga… Druckit lite vin, käkat chips… Och… Tja… Använd fantasin!:)

Han kan lyssna! Trösta och lyssna… Å han kan åxå ge… Berätta, vinkla o vrida! Med andra ord… Vi har ältat!:)
Han ger mig så sjukt goa skratt.. Å de varmaste kramar… Å hur det nu e med allt o inget, så känner jag en enorm trygghet och säkerhet med honom! Bekväm, pirrig, darrig o glad… Det e vad han gör mig!:)

Han stannade tills idag, å när han var tvungen att åka hem pga lånad bil, så åkte jag med till Uddevalla o fixade mitt pass! Sa upp mig som timvikarie här i vår hemtjänst i Lördags o bestämde mig att satsa fullt på Norge! Nu e passet iaf fixat! Ett steg i rätt riktning!

Nu e det tomt som fan här… Tomt o sakneligt… Å trots att vi både skickar sms o rings så ofta vi kan, så e det så jäääävla trist att han inte e här!:// längtar som en tok!
Ändå e det bara 4 dagar tills vi ses igen, då jag bussar ner till honom o stannar över helgen! Känns som en evighet!://

Får fylla dagarna med så mycket jag kan… Klipper mig o fixar slingor imorgon… Ska köpa mig ett par nya jeans o lite nytt smink åxå… Geeeeezzzz, han får mig till o med att glömma hemskheter emellanåt o tänka på annat… DET e riktigt jäkla gött!:)

Men som sagt… Brrrrr va tomt här e NU! Uff o fy!:/

Positivt o neggo i blandad kompott… Kontentan…
Jävlars… Ajm in lööööv!:)
//B

Arslet sitter där det sitter..


Hur man än vänder å vrider sig, så sitter arslet där bak!
Hur jag än dagdrömmer, planerar å fantiserar, så är ändå allting skit..

Det hjälper inte när man mår som jag gör idag, att tänka på annat!

Jag längtar efter min mamma.. Å allt annat e blekt o oviktigt!
Jag längtar o saknar så jag knappt kan andas…
Vi skulle ju för fan sitta på ålderdomshemmet ihop vi två… Å vi skulle alltid VARA!

Fy fan, vad jag hatar allting idag!:(
//B

Etikettmoln